Uppdaterat

Tidsplan för regelarbetet:

• Specialklubbar, lokalklubbar, domare och enskild medlem kan skicka in förslag t.o.m. 2020-03-01
• FA-DURK sammanställer förslag på förändringar av regler och anvisningar till specialklubbar för yttrande och domarkår för synpunkter samt lokalklubb för kännedom under 2020-04
• Förhandskopia nya regler till specialklubbar för yttrande och domarkår för synpunkter under 2020-06
• Ytterligare beredning under sommar och höst 2020
• Nya regler till specialklubbar 2020-10-30
• Regler skickas till SKK 2020-11-30
• Regler bereds och fastställs av SKK under 2021
• Arbetet med anvisningar under 2021 klart till domarkonferens 2021
• Domarkonferens 2021
• Justering anvisningar efter domarkonferens
• Nya regler börjar gälla 2022-01-01
  
  

En fråga som FA-DURK vill att alla funderar över:

Vi har ett väl formulerat och sen många år vedertaget övergripande mål med våra jaktprov i kap 1: ”Jaktprovens ändamål är att under jaktmässiga former värdera hundarnas jaktegenskaper till gagn för avel och jakt”

Hur utformar vi syfte och mål för FA’s högstatusprov, Specialklubbsprov respektive Lokalklubbsprov?

T.ex. så finns många olika åsikter om syfte och mål med Derby och Pokaler. Utse det årets bästa unghund, ge ett genomsnitt av årets avel, kunna se hela kullar samtidigt etc.

De regler vi har ska givetvis gagna syftet så målet uppnås. Därför är det viktigt att syfte och mål är preciserat så samsyn råder om hur reglerna ska utformas och tolkas.
För att strukturera och samordna beredningen av inkomna förslag till regelförändringar av 2022 års regelverk vill FA/DURK att nedanstående punkter beaktas och framgår i förslag:

1. Skriv inte förslaget direkt i mail utan i en separat bifogad PDF eller wordfil. Skicka till fadurk2018@gmail.com

• Vem är förslagsställare och i vilken roll skrivs förslaget under? Ange mailadress för svar, alla kommer få svar

• Kort bakgrund, vad är det som inte fungerar, saknas eller är felaktigt utformat i gällande regler. Gärna med praktiska exempel.

• Vad är syftet med förändringen?

• Vad är målet med förändringen?

FADURK//eu Thore Larsson

Nya Arrangera Jaktprov – ”Anmälan-betalning-administration-resultat”.

FA representeras av undertecknad Stellan Johansson i detta projekt. Jag var med även i föregående delen av Arrangera Jaktprov på uppdrag av FA. Tyvärr så omsattes inte det arbetet i handling. Tidsplaneringen sprack och SKK arbetade med andra områden.
Under tiden så har FA kört en kartläggning av övriga möjliga lösningar motsvarande AJ.
Patrick Larsson , Richard Brännström och undertecknad har under 2018 och 2019 kartlagt allt ifrån de lösningar som Norge och Danmark använder till ett antal svenska klubbars lösningar. Det som är genomgående är att de lösningar som klubbar i Sverige använder bygger på enskilda entusiasters insatser eller att en hundklubb har en egen IT-avdelning. Lösningar av modell Norge och Danmark har en kostnadsnivå som FA inte bedöms klara efter diskussioner med det företag som arbetade fram dessa.
FA har sen beslutat att vi hakar på SKKs arbete med NAJ.

Nya Arrangera Jaktprov kommer bestå av följande.

• Anmälan web
• Betalning web
• Administration av anmälan
• Resultatredovisning web.
  
  

 Vad skiljer Nya Arrangera Jaktprov jämfört med tidigare ?

1 .Tidsplanen är att NAJ ska sjösättas inom tidsramen för de nya jaktprovsreglerna.

2. Weblösning som ska klara ett flertal jakthundklubbars behov inom SKK.

3. Arbetet styrs hårt mot tidsplanen vilket innebär att det exvis inte kommer att finnas analysmöjligheter av registrerat resultat i NAJ-1. Det blir aktuellt i nästa version.

Vi har haft två möten i arbetsgruppen , NAJ vilka också är protollförda. Vi har också genomfört en rollgenomlysning av Hundägarens Roll gm Userstories och övriga krav.
Fokus på Hundägarens egen sida, anmälan till jaktprov och betalning. Betallösningen är väl genomarbetad av SKK i andra delar av verksamheten.

Framåt så kommer vi att titta på och testa Userstories och roller för specialklubbarnas- och lokalklubbarnas roll och funktion som ”Administratör”. Provledning och Domare på samma sätt.

Jag ska informera er på detta sätt fortlöpande. Frågeställningar av olika slag avseende olika dellösningar,  kommer jag att ta hjälp från er ute i verksamheten.

Nya Arrangera Jaktprov , Oltokken 18 november
Stellan Johansson//eu

Nu har sex domarelever genomfört sin utbildning som jaktprovsdomare. Elevutbildningen genomförs under ca två år och omfattar teori samt elevtjänstgöringar i kvalitetsklass och konkurrensklass. Avslutningvis blir det examination vilket motsvarar uppkörningen för körkortet.
Den här gruppen klarade sin examination med glans under två intensiva dagar och är nu klara för att bedöma kvalitetsklass.
Från norr till söder ;
Roger Larsson, Eva Perman, Erik Larsson, Calle Stolt, Johanna Gustafsson-Melin och Jan Andersson.

Examinationen genomfördes på Calle Stolts utmärkta marker på gränsen mellan Halland och Västra Götaland. Utmärkta förutsättningar medförde att domareleverna var i hetluften hela tiden och fick visa sina kunskaper.
Vi hade tillgång till hundar från närområdet .Engelsk Setter Lynx, Pointer Molly, Gordon Setter Rebell, Gordon Setter STar, Pointer Lola och Irländska Settern Astrid . De fördes av Patrik Andersson, Thore Larsson, Jack Engelbrektsson, Claes Lindquist och Sandra Carlander.
FADURK tackar för förtroendet att få genomföra denna examination hos Frida och Calle Stolt.

FAs annonsmall finns nu att ladda ner !
Använd den som grund för annonseringen på FAs hemsida.
Förslag att Du använder länk från FAs hemsida till lokalklubbens sida + FB.
Alltid korrekt annons !

Specialklubbarna har ingått ett Samarbete med Svenska Jägarförbundet sedan 2018. Detta vill vi utveckla på ett sätt som främjar våra jakthundar. Alla specialklubbarna är medlemmar i SJF och kan på detta vis påverka SJF. Vi ser samarbetet som en uppstart i ett långsiktigt engagemang som gagnar våra jakthundar.
Svenska Jägarförbundet logga kommer att synas i våra tidskrifter och i våra annonser.
Vi menar att våra lokalavdelningar bör vara medlemmar för att aktivt påverka lokala jaktfrågor som berör oss.
Vänliga HälsningarSpecialklubbarna SVPK, SSK, SGSK och SISK 
https://jagareforbundet.se/

Nyhet för jaktprov på marker där utsättning av vilt förekommer,
Gäller fr.o.m. 2018, 16 august.
Checklista för jaktprov där utsatt vilt förekommer
SKK, Jägarförbundet, Viltmästarförbundet och rep. från hundklubbarna för Stående och stötande
hundar i Sverige har beslutat, att inför en checklista för att säkerställa att reglerna följs vid jaktprov i
Sverige med hänsyn taget till gällande regelverk, ett regelverk som är tagits av SKK, LRF, JFB och VIF
2006 och blev reviderat 2011.
Checklistan är i form av ett Google-formulär som skall fyllas i inför alla
prov som sker på helt eller delvis på utsatt fågel. 
OBS! att det är arrangör (Special och lokalklubbar) som ansvarar att checklistan blir ifylld och att
det är ett absolut krav att det görs innan provet.

Följ nedan länk för att fylla i formuläret.
Checklista Jaktprov utsatt fågel

Vid frågor kontakta.
FA-representant Jan Andersson, jan1968@live.se
Mvh
SKK, JFB, Viltmästarförbundet, SVK, SSRK, FA

Kolla under jaktprov -tablå 2019.

2019 väntas Sverige få en ny djurskyddslag – men fågelutsättningen ska utredas vidare.
Nu inför Svenska Kennelklubben en checklista för hundklubbar som arrangerar jaktprov för fågelhundar.

– Vi i fågelhundsvärlden måste fortsätta att hålla hög etik. Det är nödvändigt om vi vill kunna behålla vår verksamhet, säger Britt-Marie Dornell, ordförande i SKKs jakthundskommitté.

I mars i år lade regeringen fram en proposition om en ny djurskyddslag för riksdagen. Om den klubbas igenom kommer den nya lagen enligt plan att träda i kraft nästa år. Två frågor som varit  kontroversiella ända sedan utredningsarbetet startade för sju år sedan är grythundsverksamheten – och utsättningen av fågel.

Båda dessa har nu lyfts ut från det aktuella lagförslaget för att utredas vidare. Gällande fågelutsättningen skriver regeringen i lagrådsremissen att ”det kan finnas ett behov av att stärka djurskyddet för djur som sätts ut för jakt- och fiskeändamål”.

Vad den aviserade vidareutredningen kommer att komma fram till – och hur det påverkar möjligheterna att sätta ut fågel – är det i dagsläget ingen som vet. Att fåglar sätts ut för jakt är som bekant ifrågasatt både av intresseorganisationer och vissa politiker.

– Vi måste vara beredda på att man inför någon typ av begränsning eller, i värsta fall, att det kan bli ett totalförbud. Men det kan också hända att vi får fortsätta sätta ut fågel som idag, säger Britt-Marie Dornell.

Förstärka naturliga bestånd

Den utsättning av fasaner, rapphöns och änder som görs idag syftar till att etablera eller förstärka naturliga viltbestånd. Därigenom ökar markens jaktliga avkastning.

Som Svenska Kennelklubben framhållit i ett remissvar gynnar fågelutsättningarna även den biologiska mångfalden. För att de jaktbara arterna ska trivas behövs bland annat ett småbrutet jordbrukslandskap och våtmarker, något som också är viktigt för andra arter som har svårt att överleva i dagens storskaliga jordbruk, som småfåglar, rovfåglar, groddjur, insekter, grödor och andra växter.

Men biotopvård av den här typen kräver stora investeringar.

– Möjligheten att sälja jakt med fågelhund är ett incitament för markägare för att kunna fortsätta denna viktiga insats för det svenska kulturarvet. Effektiva, välutbildade jakthundar är en förutsättning för en etiskt hållbar jakt. De ökade tillfällen till jaktträning och jaktprov, och i förlängningen avelsutvärdering av hundarna, som fågelutsättningarna möjliggör är därför viktiga ur ett perspektiv som når långt utöver hundfolkets egna intressen, betonar Britt-Marie Dornell.

Checklista inför jaktprov

SKK införde etiska riktlinjer för fågelutsättning redan 2006. Nu tar organisationen ett steg till för att stärka etiken. Från i höst kommer alla fågelhundsklubbar som arrangerar jaktprov på marker där fågel satts ut att behöva fylla i en obligatorisk checklista. Den ska garantera att SKKs etiska riktlinjer för fågelutsättning följs. Bland annat ska provarrangören bekräfta att fåglarna satts ut tillräckligt långt före provet och att en erfaren apportör finns tillgänglig vid behov.

Checklistan har tagits fram av en arbetsgrupp tillsatt av SKKs jakthundskommitté. I gruppen ingår, förutom Britt-Marie Dornell, även representanter för jakthundsklubbar för stående, stötande och apporterande fågelhundar, Svenska Jägareförbundet, fågeluppfödare, viltmästare (yrkesjägare) och jaktprovsledare.

– Det bästa vi från fågelhundssidan kan göra för att få fortsätta sätta ut fågel är att hålla en hög etik. Vi kan inte vänta och se hur det blir, vi måste ta initiativet. Checklistan skapar faktaunderlag som vi kan lägga fram om vår verksamhet ifrågasätts. Vi gör det här för att visa att vi inom SKK och dess jakthundsklubbar tar ansvar, säger Britt-Marie.

Hon understryker att utsättningar av fågel endast får ske i marker som har lämplig biotop och i ett klimat där arten kan överleva långsiktigt, i enlighet med den policy som SKK, Svenska Jägareförbundet med flera organisationer gemensamt tagit fram. Mycket viktigt är också att fåglar som sätts ut fått anpassa sig för ett liv i det fria. De ska bete sig som sina vildlevande artfränder, veta hur man hittar föda och förmå söka skydd för predatorer.

Det naturliga beteendet ökar fågelns chanser att överleva – men det handlar också om att jaktproven ska kunna fungera som ett rättvisande verktyg för aveln. Proven ska i möjligaste mån efterlikna jakt, och hundarna ska i grunden bedömas efter sin förmåga att finna och hantera vild fågel.

– Ska vi kunna göra en rättvisande bedömning av till exempel hundens sök och viltfinnarförmåga måste det ske utifrån en för Sverige normal fågeltillgång. Annars finns risken för att felaktiga egenskaper prövas och premieras. Som provdeltagare ska man inte räkna med fågel i varje släpp, för det är inte så de naturliga bestånden ser ut i Sverige. Det kryllar sällan av fåglar här, konstaterar Britt-Marie.

Etik – det här kan DU göra

Ansvaret för kunna fortsätta jaga, träna och gå prov med våra fågelhundar bär vi alla tillsammans. Som enskild hundägare finns det mycket du kan göra för att värna etiken:

• Behandla viltet med respekt, både före och efter skottet. Utsatta fåglar får aldrig någonsin betraktas som förbrukningsmaterial. Skjutet vilt är mat och ska hanteras som sådan.
• Använd begreppet prov, inte tävling, för att betona avelsaspekten. Det gäller även när det handlar om apporteringsprov.
• Säg till om du ser eller hör något oetiskt. Det är inte att vara ”jobbig”, det är att ta ansvar för den verksamhet vi alla vill behålla.
• Ha förståelse för att mängden fågel i marken kan vara begränsad. Proven ska efterlikna naturliga jaktliga förhållanden.

Eliza Kajanus

Fotnot: I SKKs arbetsgrupp för fågelutsättningar ingår Sören Aamand Hansen, Jan Andersson, Bartek Brejski, Anders Carlsson, Britt-Marie Dornell, Jesper Einarsson och Stefan Nilsson.

Det här gäller vid fågelutsättning

Ur SKKs riktlinjer och råd för utsättning av fågel inför jaktprov och träning med apporterande, stående och stötande fågelhundar:

• Utsatta fåglar får inte vara yngre än 12 veckor vid jaktprov eller träning.
• Rapphöns ska sättas ut minst en månad, fasan minst två månader för provtillfället. Vid träning gäller 30 dagar även för fasan.
• Inga tomma utsättningsburar, transportlådor eller burar med lockfåglar får finnas i marken.
• Vid jaktprov ska en erfaren apportör finnas tillgänglig.